Förvaltningslagen

Hur detaljerat är det vad en myndighet måste göra och vad de inte behöver
göra?

Har myndigheter rätt att ha hur ¡egensinniga¡ interna rutiner som helst?

Får myndigheter fatta beslut som inte finns protokollförda eller
motsvarande?

Morgan O.

From:	Staffan S
Subject:	Re: Förvaltningslagen
Date:	Sun, 28 Nov 2004 09:34:17 GMT

"Morgan Ohlson" skrev i meddelandet
news:4g2ga2q5i4cw$.1f8v2i0ep2gtg$.dlg@40tude.net...
>
>
> Förvaltningslagen
>
> Hur detaljerat är det vad en myndighet måste göra och vad de inte
behöver
> göra?
>
> Har myndigheter rätt att ha hur ¡egensinniga¡ interna rutiner som helst?
>
> Får myndigheter fatta beslut som inte finns protokollförda eller
> motsvarande?
>
>
> Morgan O.

Ett försök till svar, men jag misstänker att du har något mer konkret fall
i tankarna. Om du ger lite mer detaljer blir det lättare att svara.

1. Det finns ganska detaljerat var gränserna går för vad man *måste* göra.
Det finns inte bara i förvaltningslagen, utan också i kommunallagen och
lagarna som reglerar olika specialområden (som socialtjänstlagen,
skollagen och plan- och bygglagen). Lagarna i sig är inte så detaljerade,
men det har vuxit fram en praxis i forma av domar, JO-beslut och
litteratur. När man kommer utanför vad man *måste* handlar det om vad som
är lämpligt eller vad som kan sägas falla inom gränserna för
serviceskyldigheten (eller vad som är politiskt önskvärt) och där är varje
myndighet friare att fatta sina egna beslut.

2. Lagarna ställer få krav på hur saker ska göras, men mera på vad man ska
kunna göra gentemot medborgarna. Det finns krav på att vissa dokument ska
vara ordnade så att de kan återfinnas, men inga krav på hur det ska gå
till.

3. Javisst och det sker varje dag som en del av det dagliga arbetet, det
man kallar verkställighet. Beslut om att godkänna övertid, köpa pennor,
attestera fakturor osv behöver inte protokollföras och tur är väl det, med
tanke på att skattebetalarna gärna ser att adminsitrationen är så effektiv
som möjligt.

Staffan Sjöberg

From:	Morgan Ohlson
Subject:	Re: Förvaltningslagen
Date:	Mon, 29 Nov 2004 16:48:02 GMT

On Sun, 28 Nov 2004 09:34:17 GMT, Staffan S wrote:

> "Morgan Ohlson" skrev i meddelandet
> news:4g2ga2q5i4cw$.1f8v2i0ep2gtg$.dlg@40tude.net...
>>
>>
>> Förvaltningslagen
>>
>> Hur detaljerat är det vad en myndighet måste göra och vad de inte
> behöver
>> göra?
>>
>> Har myndigheter rätt att ha hur ¡egensinniga¡ interna rutiner som helst?
>>
>> Får myndigheter fatta beslut som inte finns protokollförda eller
>> motsvarande?
>>
>>
>> Morgan O.
>
> Ett försök till svar, men jag misstänker att du har något mer konkret fall
> i tankarna. Om du ger lite mer detaljer blir det lättare att svara.
>
> 1. Det finns ganska detaljerat var gränserna går för vad man *måste* göra.
> Det finns inte bara i förvaltningslagen, utan också i kommunallagen och
> lagarna som reglerar olika specialområden (som socialtjänstlagen,
> skollagen och plan- och bygglagen). Lagarna i sig är inte så detaljerade,
> men det har vuxit fram en praxis i forma av domar, JO-beslut och
> litteratur. När man kommer utanför vad man *måste* handlar det om vad som
> är lämpligt eller vad som kan sägas falla inom gränserna för
> serviceskyldigheten (eller vad som är politiskt önskvärt) och där är varje
> myndighet friare att fatta sina egna beslut.

Är det inte så att medborgaren egentligen är skyldig att kunna lagen?

Konflikter med myndigheter känns så jäkla dumma. För, när tjänstemännen fått
för sig en sak så finns s.a.s. ingen annan väg än att gå till övervakande
myndighet... och det kan ta åratal.
I ett konsumentärende kan man ringa säljföretagets VD som kan ta helt nya
beslut. På myndigheter vågar man, vad jag sett inte göra det. Då måste en
korkad handläggares beslut stå fast.

Innan man går vidare söker man fakta. Enda stället där man då kan få snabba
svar är av samma myndighets egna jurister som fölrstårs är "lagom neutrala".
Dvs att konflikter alltid leder till att den enskilde hamnar i "myndighetens
klor".

>
> 2. Lagarna ställer få krav på hur saker ska göras, men mera på vad man ska
> kunna göra gentemot medborgarna. Det finns krav på att vissa dokument ska
> vara ordnade så att de kan återfinnas, men inga krav på hur det ska gå
> till.
>
> 3. Javisst och det sker varje dag som en del av det dagliga arbetet, det
> man kallar verkställighet. Beslut om att godkänna övertid, köpa pennor,
> attestera fakturor osv behöver inte protokollföras och tur är väl det, med
> tanke på att skattebetalarna gärna ser att adminsitrationen är så effektiv
> som möjligt.

Ja, nu tänkte jag förstås på beslut i ett, i övrigt diariefört ärende. Har
en myndighet rätt att fatta beslut som påverkar en enskild person utan att
det finns protokoll på det?

Morgan O.

From:	Staffan S
Subject:	Re: Förvaltningslagen
Date:	Mon, 29 Nov 2004 19:23:43 GMT

"Morgan Ohlson" skrev i meddelandet
news:m5007sxcv0ye$.1tk0qp7r42oao.dlg@40tude.net...
> On Sun, 28 Nov 2004 09:34:17 GMT, Staffan S wrote:
>
> > "Morgan Ohlson" skrev i meddelandet
> > news:4g2ga2q5i4cw$.1f8v2i0ep2gtg$.dlg@40tude.net...
> >>
> >>
> >> Förvaltningslagen
> >>
> >> Hur detaljerat är det vad en myndighet måste göra och vad de inte
> > behöver
> >> göra?
> >>
> >> Har myndigheter rätt att ha hur ¡egensinniga¡ interna rutiner som
helst?
> >>
> >> Får myndigheter fatta beslut som inte finns protokollförda eller
> >> motsvarande?
> >>
> >>
> >> Morgan O.
> >
> > Ett försök till svar, men jag misstänker att du har något mer konkret
fall
> > i tankarna. Om du ger lite mer detaljer blir det lättare att svara.
> >
> > 1. Det finns ganska detaljerat var gränserna går för vad man *måste*
göra.
> > Det finns inte bara i förvaltningslagen, utan också i kommunallagen
och
> > lagarna som reglerar olika specialområden (som socialtjänstlagen,
> > skollagen och plan- och bygglagen). Lagarna i sig är inte så
detaljerade,
> > men det har vuxit fram en praxis i forma av domar, JO-beslut och
> > litteratur. När man kommer utanför vad man *måste* handlar det om vad
som
> > är lämpligt eller vad som kan sägas falla inom gränserna för
> > serviceskyldigheten (eller vad som är politiskt önskvärt) och där är
varje
> > myndighet friare att fatta sina egna beslut.
>
> Är det inte så att medborgaren egentligen är skyldig att kunna lagen?
>
> Konflikter med myndigheter känns så jäkla dumma. För, när tjänstemännen
fått
> för sig en sak så finns s.a.s. ingen annan väg än att gå till
övervakande
> myndighet... och det kan ta åratal.
> I ett konsumentärende kan man ringa säljföretagets VD som kan ta helt
nya
> beslut. På myndigheter vågar man, vad jag sett inte göra det. Då måste
en
> korkad handläggares beslut stå fast.
>
> Innan man går vidare söker man fakta. Enda stället där man då kan få
snabba
> svar är av samma myndighets egna jurister som fölrstårs är "lagom
neutrala".
> Dvs att konflikter alltid leder till att den enskilde hamnar i
"myndighetens
> klor".

JO finns ju alltid. Är det en politiskt styrd organisation kan man också
gå via politikerna, men det är ofta lättare ju mindre organisationen är.

> >
> > 2. Lagarna ställer få krav på hur saker ska göras, men mera på vad man
ska
> > kunna göra gentemot medborgarna. Det finns krav på att vissa dokument
ska
> > vara ordnade så att de kan återfinnas, men inga krav på hur det ska gå
> > till.
> >
> > 3. Javisst och det sker varje dag som en del av det dagliga arbetet,
det
> > man kallar verkställighet. Beslut om att godkänna övertid, köpa
pennor,
> > attestera fakturor osv behöver inte protokollföras och tur är väl det,
med
> > tanke på att skattebetalarna gärna ser att adminsitrationen är så
effektiv
> > som möjligt.
>
> Ja, nu tänkte jag förstås på beslut i ett, i övrigt diariefört ärende.
Har
> en myndighet rätt att fatta beslut som påverkar en enskild person utan
att
> det finns protokoll på det?
>
>
Det blir nog lättare om du försöker vara mer precis, men här lite mer
info. Om det gäller ett i övrigt diariefört ärende så krävs det någon form
av dokumentation om beslutet har rättsverkningar som består. Det gäller
till exempel beslut om att bevilja eller avslå en ansökan. Skälet till det
är att det normalt ska gå att överklaga ett sådant beslut. Däremot krävs
ingen dokumentation av verkställighetsbeslut, t.ex. att ringa eller inte
ringa någon eller att betala ut pengar efter beslut om bidrag (utöver det
som krävs enligt god bokföringssed) även om det kan sägas påverka en
enskild person.

Staffan S

From:	Morgan Ohlson
Subject:	Re: Förvaltningslagen
Date:	Tue, 30 Nov 2004 11:17:01 GMT

On Mon, 29 Nov 2004 19:23:43 GMT, Staffan S wrote:

> "Morgan Ohlson" skrev i meddelandet
> news:m5007sxcv0ye$.1tk0qp7r42oao.dlg@40tude.net...
>> On Sun, 28 Nov 2004 09:34:17 GMT, Staffan S wrote:
>>
>>> "Morgan Ohlson" skrev i meddelandet
>>> news:4g2ga2q5i4cw$.1f8v2i0ep2gtg$.dlg@40tude.net...
>>>>
>>>>
>>>> Förvaltningslagen
>>>>
>>>> Hur detaljerat är det vad en myndighet måste göra och vad de inte
>>> behöver
>>>> göra?
>>>>
>>>> Har myndigheter rätt att ha hur ¡egensinniga¡ interna rutiner som
> helst?
>>>>
>>>> Får myndigheter fatta beslut som inte finns protokollförda eller
>>>> motsvarande?
>>>>
>>>>
>>>> Morgan O.
>>>
>>> Ett försök till svar, men jag misstänker att du har något mer konkret
> fall
>>> i tankarna. Om du ger lite mer detaljer blir det lättare att svara.
>>>
>>> 1. Det finns ganska detaljerat var gränserna går för vad man *måste*
> göra.
>>> Det finns inte bara i förvaltningslagen, utan också i kommunallagen
> och
>>> lagarna som reglerar olika specialområden (som socialtjänstlagen,
>>> skollagen och plan- och bygglagen). Lagarna i sig är inte så
> detaljerade,
>>> men det har vuxit fram en praxis i forma av domar, JO-beslut och
>>> litteratur. När man kommer utanför vad man *måste* handlar det om vad
> som
>>> är lämpligt eller vad som kan sägas falla inom gränserna för
>>> serviceskyldigheten (eller vad som är politiskt önskvärt) och där är
> varje
>>> myndighet friare att fatta sina egna beslut.
>>
>> Är det inte så att medborgaren egentligen är skyldig att kunna lagen?
>>
>> Konflikter med myndigheter känns så jäkla dumma. För, när tjänstemännen
> fått
>> för sig en sak så finns s.a.s. ingen annan väg än att gå till
> övervakande
>> myndighet... och det kan ta åratal.
>> I ett konsumentärende kan man ringa säljföretagets VD som kan ta helt
> nya
>> beslut. På myndigheter vågar man, vad jag sett inte göra det. Då måste
> en
>> korkad handläggares beslut stå fast.
>>
>> Innan man går vidare söker man fakta. Enda stället där man då kan få
> snabba
>> svar är av samma myndighets egna jurister som fölrstårs är "lagom
> neutrala".
>> Dvs att konflikter alltid leder till att den enskilde hamnar i
> "myndighetens
>> klor".
>
> JO finns ju alltid.

Visst, det är bra på sätt och vis. Men ibland är det egentligen misstag från
myndigheter som borde kunna åtgärdas enklare. Ungefär som KO /KV arbetar. Du
kan få ett omedelbart råd, som delvis också har en viss obejktiv bärighet.

Man borde ha en MO (inte Morgan Ohlson denna gången) utan en
MyndighetsOmbudsman som mer direkt kunde ge juridiska råd och eventuellt
ringa upp en myndighet samma dag och fråga vad dom "pysslar med".

>Är det en politiskt styrd organisation kan man också
> gå via politikerna, men det är ofta lättare ju mindre organisationen är.

Visst fungerar metoden (nästan). Men, i demokratisk mening borde det inte
behöva vara så.
Folk jag känner som jobbat med politiska ärenden menar också att man in i
det längsta bör undvika att gå till politikerna eftersom man då alltid
riskerar att det blir block-politik omkring det, vilket ofta kan låsa hela
frågan.

>
>>>
>>> 2. Lagarna ställer få krav på hur saker ska göras, men mera på vad man
> ska
>>> kunna göra gentemot medborgarna. Det finns krav på att vissa dokument
> ska
>>> vara ordnade så att de kan återfinnas, men inga krav på hur det ska gå
>>> till.
>>>
>>> 3. Javisst och det sker varje dag som en del av det dagliga arbetet,
> det
>>> man kallar verkställighet. Beslut om att godkänna övertid, köpa
> pennor,
>>> attestera fakturor osv behöver inte protokollföras och tur är väl det,
> med
>>> tanke på att skattebetalarna gärna ser att adminsitrationen är så
> effektiv
>>> som möjligt.
>>
>> Ja, nu tänkte jag förstås på beslut i ett, i övrigt diariefört ärende.
> Har
>> en myndighet rätt att fatta beslut som påverkar en enskild person utan
> att
>> det finns protokoll på det?
>>
>>
> Det blir nog lättare om du försöker vara mer precis, men här lite mer
> info. Om det gäller ett i övrigt diariefört ärende så krävs det någon form
> av dokumentation om beslutet har rättsverkningar som består. Det gäller
> till exempel beslut om att bevilja eller avslå en ansökan. Skälet till det
> är att det normalt ska gå att överklaga ett sådant beslut. Däremot krävs
> ingen dokumentation av verkställighetsbeslut, t.ex. att ringa eller inte
> ringa någon eller att betala ut pengar efter beslut om bidrag (utöver det
> som krävs enligt god bokföringssed) även om det kan sägas påverka en
> enskild person.

Så om man hänvisar mer direkt (även om felaktigt) till en viss, tydlig lag
så kan man kalla det för verkställighet och undvika beslut som ska
diarieföras?

Morgan O.

From:	Staffan S
Subject:	Re: Förvaltningslagen
Date:	Wed, 01 Dec 2004 17:23:09 GMT

"Morgan Ohlson" skrev i meddelandet
news:1f6voh1sqeuy4$.2y511kxua2am.dlg@40tude.net...
> On Mon, 29 Nov 2004 19:23:43 GMT, Staffan S wrote:
>
> > "Morgan Ohlson" skrev i meddelandet
> > news:m5007sxcv0ye$.1tk0qp7r42oao.dlg@40tude.net...
> >> On Sun, 28 Nov 2004 09:34:17 GMT, Staffan S wrote:
> >>
> >>> "Morgan Ohlson" skrev i meddelandet
> >>> news:4g2ga2q5i4cw$.1f8v2i0ep2gtg$.dlg@40tude.net...
> >>>>
> >>>>
> >>>> Förvaltningslagen
> >>>>
> >>>> Hur detaljerat är det vad en myndighet måste göra och vad de inte
> >>> behöver
> >>>> göra?
> >>>>
> >>>> Har myndigheter rätt att ha hur ¡egensinniga¡ interna rutiner som
> > helst?
> >>>>
> >>>> Får myndigheter fatta beslut som inte finns protokollförda eller
> >>>> motsvarande?
> >>>>
> >>>>
> >>>> Morgan O.
> >>>
> >>> Ett försök till svar, men jag misstänker att du har något mer konkret
> > fall
> >>> i tankarna. Om du ger lite mer detaljer blir det lättare att svara.
> >>>
> >>> 1. Det finns ganska detaljerat var gränserna går för vad man *måste*
> > göra.
> >>> Det finns inte bara i förvaltningslagen, utan också i kommunallagen
> > och
> >>> lagarna som reglerar olika specialområden (som socialtjänstlagen,
> >>> skollagen och plan- och bygglagen). Lagarna i sig är inte så
> > detaljerade,
> >>> men det har vuxit fram en praxis i forma av domar, JO-beslut och
> >>> litteratur. När man kommer utanför vad man *måste* handlar det om vad
> > som
> >>> är lämpligt eller vad som kan sägas falla inom gränserna för
> >>> serviceskyldigheten (eller vad som är politiskt önskvärt) och där är
> > varje
> >>> myndighet friare att fatta sina egna beslut.
> >>
> >> Är det inte så att medborgaren egentligen är skyldig att kunna lagen?
> >>
> >> Konflikter med myndigheter känns så jäkla dumma. För, när tjänstemännen
> > fått
> >> för sig en sak så finns s.a.s. ingen annan väg än att gå till
> > övervakande
> >> myndighet... och det kan ta åratal.
> >> I ett konsumentärende kan man ringa säljföretagets VD som kan ta helt
> > nya
> >> beslut. På myndigheter vågar man, vad jag sett inte göra det. Då måste
> > en
> >> korkad handläggares beslut stå fast.
> >>
> >> Innan man går vidare söker man fakta. Enda stället där man då kan få
> > snabba
> >> svar är av samma myndighets egna jurister som fölrstårs är "lagom
> > neutrala".
> >> Dvs att konflikter alltid leder till att den enskilde hamnar i
> > "myndighetens
> >> klor".

Ibland finns det också intresse- och stödföreningar för sådana som har
liknande svårigheter. Ofta finns där en massa kunskap.

> > JO finns ju alltid.
>
> Visst, det är bra på sätt och vis. Men ibland är det egentligen misstag
från
> myndigheter som borde kunna åtgärdas enklare. Ungefär som KO /KV arbetar.
Du
> kan få ett omedelbart råd, som delvis också har en viss obejktiv bärighet.
>
> Man borde ha en MO (inte Morgan Ohlson denna gången) utan en
> MyndighetsOmbudsman som mer direkt kunde ge juridiska råd och eventuellt
> ringa upp en myndighet samma dag och fråga vad dom "pysslar med".
> >Är det en politiskt styrd organisation kan man också
> > gå via politikerna, men det är ofta lättare ju mindre organisationen är.
>
> Visst fungerar metoden (nästan). Men, i demokratisk mening borde det inte
> behöva vara så.
> Folk jag känner som jobbat med politiska ärenden menar också att man in i
> det längsta bör undvika att gå till politikerna eftersom man då alltid
> riskerar att det blir block-politik omkring det, vilket ofta kan låsa hela
> frågan.

En annan invändning man kan höra från politikerna är att de inte ska lägga
sig i enskilda ärenden eller det som de betraktar som handläggning av
ärenden. Det är relativt vanligt att man i politiskt styrda organisationer
har en uppdelning av rollerna så att politikerna sätter målen (Vilka mål ska
uppnås?) och tjänstemännen beslutar om arbetssättet (Hur ska vi nå målen?).
Det är enligt min mening en bra uppdelning. Självklart varierar gränsen
mellan politiskt och tjänstemannaansvar beroende på vilken organisation det
gäller. En sjukvårdspolitiker bestämmer inte om enskilda patienters
behandling (utom i mycket speciella fall) medan en politiker i en
socialnämnd relativt ofta får besluta om behandling för enskilda missbrukare
m.m.

> >
> >>>
> >>> 2. Lagarna ställer få krav på hur saker ska göras, men mera på vad man
> > ska
> >>> kunna göra gentemot medborgarna. Det finns krav på att vissa dokument
> > ska
> >>> vara ordnade så att de kan återfinnas, men inga krav på hur det ska gå
> >>> till.
> >>>
> >>> 3. Javisst och det sker varje dag som en del av det dagliga arbetet,
> > det
> >>> man kallar verkställighet. Beslut om att godkänna övertid, köpa
> > pennor,
> >>> attestera fakturor osv behöver inte protokollföras och tur är väl det,
> > med
> >>> tanke på att skattebetalarna gärna ser att adminsitrationen är så
> > effektiv
> >>> som möjligt.
> >>
> >> Ja, nu tänkte jag förstås på beslut i ett, i övrigt diariefört ärende.
> > Har
> >> en myndighet rätt att fatta beslut som påverkar en enskild person utan
> > att
> >> det finns protokoll på det?
> >>
> >>
> > Det blir nog lättare om du försöker vara mer precis, men här lite mer
> > info. Om det gäller ett i övrigt diariefört ärende så krävs det någon
form
> > av dokumentation om beslutet har rättsverkningar som består. Det gäller
> > till exempel beslut om att bevilja eller avslå en ansökan. Skälet till
det
> > är att det normalt ska gå att överklaga ett sådant beslut. Däremot krävs
> > ingen dokumentation av verkställighetsbeslut, t.ex. att ringa eller
inte
> > ringa någon eller att betala ut pengar efter beslut om bidrag (utöver
det
> > som krävs enligt god bokföringssed) även om det kan sägas påverka en
> > enskild person.
>
> Så om man hänvisar mer direkt (även om felaktigt) till en viss, tydlig lag
> så kan man kalla det för verkställighet och undvika beslut som ska
> diarieföras?

Poängen som jag vill ha fram är att det är enligt reglerna att vissa beslut
dokumenteras och andra inte. De beslut som dokumenteras är ofta sådana som
har stor betydelse för den enskilde, går honom emot, är komplicerade och
omfattande, ska gälla under lång tid eller som på grund av lag måste
dokumenteras. Andra beslut dokumenteras inte, om man sedan kallar dem för
verkställighet eller beredningsbeslut eller ren verkställighet eller
faktiskt handlande spelar inte någon större roll. I grunden är all offentlig
verksamhet styrd av lag, så det finns egentligen alltid en viss lag att
hänvisa till (oftast flera).
Om det är en skriftlig ansökan det handlar om, så ska den alltid behandlas
och inte bara lämnas tillbaka med ett muntligt svar "det går inte". (Jag kan
ha fel här, det kan finnas ställen där muntliga odokumenterade beslut
förekommer. men jag vet inte om några.)
Jag gissar (kanske felaktigt) att det viktiga för dig inte är
dokumentationen utan att du vill göra något särskilt. Kanske vill du
överklaga, eller använda beslutet som argument i något annat sammanhang
eller bara ha det på papper för att lättare kunna förstå de skäl som ligger
bakom beslutet.

>
> Morgan O.

From:	Morgan Ohlson
Subject:	Re: Förvaltningslagen
Date:	Thu, 02 Dec 2004 12:46:03 GMT

On Wed, 01 Dec 2004 17:23:09 GMT, Staffan S wrote:

> "Morgan Ohlson" skrev i meddelandet
> news:1f6voh1sqeuy4$.2y511kxua2am.dlg@40tude.net...
>> On Mon, 29 Nov 2004 19:23:43 GMT, Staffan S wrote:
>>
>>> "Morgan Ohlson" skrev i meddelandet
>>> news:m5007sxcv0ye$.1tk0qp7r42oao.dlg@40tude.net...
>>>> On Sun, 28 Nov 2004 09:34:17 GMT, Staffan S wrote:
>>>>
>>>>> "Morgan Ohlson" skrev i meddelandet
>>>>> news:4g2ga2q5i4cw$.1f8v2i0ep2gtg$.dlg@40tude.net...
>>>>>>
>>>>>>
>>>>>> Förvaltningslagen
>>>>>>
>>>>>> Hur detaljerat är det vad en myndighet måste göra och vad de inte
>>>>> behöver
>>>>>> göra?
>>>>>>
>>>>>> Har myndigheter rätt att ha hur ¡egensinniga¡ interna rutiner som
>>> helst?
>>>>>>
>>>>>> Får myndigheter fatta beslut som inte finns protokollförda eller
>>>>>> motsvarande?
>>>>>>
>>>>>>
>>>>>> Morgan O.
>>>>>
>>>>> Ett försök till svar, men jag misstänker att du har något mer konkret
>>> fall
>>>>> i tankarna. Om du ger lite mer detaljer blir det lättare att svara.
>>>>>
>>>>> 1. Det finns ganska detaljerat var gränserna går för vad man *måste*
>>> göra.
>>>>> Det finns inte bara i förvaltningslagen, utan också i kommunallagen
>>> och
>>>>> lagarna som reglerar olika specialområden (som socialtjänstlagen,
>>>>> skollagen och plan- och bygglagen). Lagarna i sig är inte så
>>> detaljerade,
>>>>> men det har vuxit fram en praxis i forma av domar, JO-beslut och
>>>>> litteratur. När man kommer utanför vad man *måste* handlar det om vad
>>> som
>>>>> är lämpligt eller vad som kan sägas falla inom gränserna för
>>>>> serviceskyldigheten (eller vad som är politiskt önskvärt) och där är
>>> varje
>>>>> myndighet friare att fatta sina egna beslut.
>>>>
>>>> Är det inte så att medborgaren egentligen är skyldig att kunna lagen?
>>>>
>>>> Konflikter med myndigheter känns så jäkla dumma. För, när tjänstemännen
>>> fått
>>>> för sig en sak så finns s.a.s. ingen annan väg än att gå till
>>> övervakande
>>>> myndighet... och det kan ta åratal.
>>>> I ett konsumentärende kan man ringa säljföretagets VD som kan ta helt
>>> nya
>>>> beslut. På myndigheter vågar man, vad jag sett inte göra det. Då måste
>>> en
>>>> korkad handläggares beslut stå fast.
>>>>
>>>> Innan man går vidare söker man fakta. Enda stället där man då kan få
>>> snabba
>>>> svar är av samma myndighets egna jurister som fölrstårs är "lagom
>>> neutrala".
>>>> Dvs att konflikter alltid leder till att den enskilde hamnar i
>>> "myndighetens
>>>> klor".
>
> Ibland finns det också intresse- och stödföreningar för sådana som har
> liknande svårigheter. Ofta finns där en massa kunskap.
>
>>> JO finns ju alltid.
>>
>> Visst, det är bra på sätt och vis. Men ibland är det egentligen misstag
> från
>> myndigheter som borde kunna åtgärdas enklare. Ungefär som KO /KV arbetar.
> Du
>> kan få ett omedelbart råd, som delvis också har en viss obejktiv bärighet.
>>
>> Man borde ha en MO (inte Morgan Ohlson denna gången) utan en
>> MyndighetsOmbudsman som mer direkt kunde ge juridiska råd och eventuellt
>> ringa upp en myndighet samma dag och fråga vad dom "pysslar med".
>>>Är det en politiskt styrd organisation kan man också
>>> gå via politikerna, men det är ofta lättare ju mindre organisationen är.
>>
>> Visst fungerar metoden (nästan). Men, i demokratisk mening borde det inte
>> behöva vara så.
>> Folk jag känner som jobbat med politiska ärenden menar också att man in i
>> det längsta bör undvika att gå till politikerna eftersom man då alltid
>> riskerar att det blir block-politik omkring det, vilket ofta kan låsa hela
>> frågan.
>
> En annan invändning man kan höra från politikerna är att de inte ska lägga
> sig i enskilda ärenden eller det som de betraktar som handläggning av
> ärenden. Det är relativt vanligt att man i politiskt styrda organisationer
> har en uppdelning av rollerna så att politikerna sätter målen (Vilka mål ska
> uppnås?) och tjänstemännen beslutar om arbetssättet (Hur ska vi nå målen?).
> Det är enligt min mening en bra uppdelning. Självklart varierar gränsen
> mellan politiskt och tjänstemannaansvar beroende på vilken organisation det
> gäller. En sjukvårdspolitiker bestämmer inte om enskilda patienters
> behandling (utom i mycket speciella fall) medan en politiker i en
> socialnämnd relativt ofta får besluta om behandling för enskilda missbrukare
> m.m.
>
>>>
>>>>>
>>>>> 2. Lagarna ställer få krav på hur saker ska göras, men mera på vad man
>>> ska
>>>>> kunna göra gentemot medborgarna. Det finns krav på att vissa dokument
>>> ska
>>>>> vara ordnade så att de kan återfinnas, men inga krav på hur det ska gå
>>>>> till.
>>>>>
>>>>> 3. Javisst och det sker varje dag som en del av det dagliga arbetet,
>>> det
>>>>> man kallar verkställighet. Beslut om att godkänna övertid, köpa
>>> pennor,
>>>>> attestera fakturor osv behöver inte protokollföras och tur är väl det,
>>> med
>>>>> tanke på att skattebetalarna gärna ser att adminsitrationen är så
>>> effektiv
>>>>> som möjligt.
>>>>
>>>> Ja, nu tänkte jag förstås på beslut i ett, i övrigt diariefört ärende.
>>> Har
>>>> en myndighet rätt att fatta beslut som påverkar en enskild person utan
>>> att
>>>> det finns protokoll på det?
>>>>
>>>>
>>> Det blir nog lättare om du försöker vara mer precis, men här lite mer
>>> info. Om det gäller ett i övrigt diariefört ärende så krävs det någon
> form
>>> av dokumentation om beslutet har rättsverkningar som består. Det gäller
>>> till exempel beslut om att bevilja eller avslå en ansökan. Skälet till
> det
>>> är att det normalt ska gå att överklaga ett sådant beslut. Däremot krävs
>>> ingen dokumentation av verkställighetsbeslut, t.ex. att ringa eller
> inte
>>> ringa någon eller att betala ut pengar efter beslut om bidrag (utöver
> det
>>> som krävs enligt god bokföringssed) även om det kan sägas påverka en
>>> enskild person.
>>
>> Så om man hänvisar mer direkt (även om felaktigt) till en viss, tydlig lag
>> så kan man kalla det för verkställighet och undvika beslut som ska
>> diarieföras?
>
> Poängen som jag vill ha fram är att det är enligt reglerna att vissa beslut
> dokumenteras och andra inte. De beslut som dokumenteras är ofta sådana som
> har stor betydelse för den enskilde, går honom emot, är komplicerade och
> omfattande, ska gälla under lång tid eller som på grund av lag måste
> dokumenteras. Andra beslut dokumenteras inte, om man sedan kallar dem för
> verkställighet eller beredningsbeslut eller ren verkställighet eller
> faktiskt handlande spelar inte någon större roll. I grunden är all offentlig
> verksamhet styrd av lag, så det finns egentligen alltid en viss lag att
> hänvisa till (oftast flera).
> Om det är en skriftlig ansökan det handlar om, så ska den alltid behandlas
> och inte bara lämnas tillbaka med ett muntligt svar "det går inte". (Jag kan
> ha fel här, det kan finnas ställen där muntliga odokumenterade beslut
> förekommer. men jag vet inte om några.)
> Jag gissar (kanske felaktigt) att det viktiga för dig inte är
> dokumentationen utan att du vill göra något särskilt. Kanske vill du
> överklaga, eller använda beslutet som argument i något annat sammanhang
> eller bara ha det på papper för att lättare kunna förstå de skäl som ligger
> bakom beslutet.
>

Har ett aktuellt exempel. En familjerätt har betett sig mycket märkligt.
Gäller samarbetssamtal, som ju i sig är en märklig juridisk konstruktion.
Deras agerande tycks bero av endera:

A) inkompetens, eller
B) medvetet "felaktigt" syfte

Frågan är om det kan ha tillkommit familjerätten någon sorts "skvaller"
eller vittnesmål som inte delgivits parterna öppet.

Dokument har begärt för fullständig insyn. Frågan är... Om det finns någon
typ av "okänt dokument" från 3'e part, kommer det då att delges den som
kräver full insyn?
....eller kommer Familjerätten att t.o.m. mörka ett sådant dokuments
existens?

Morgan O.

From:	Staffan S
Subject:	Re: Förvaltningslagen
Date:	Thu, 02 Dec 2004 20:10:06 GMT

"Morgan Ohlson" skrev i meddelandet
news:bo78hp031coo.n39ya0nl35c3$.dlg@40tude.net...
> On Wed, 01 Dec 2004 17:23:09 GMT, Staffan S wrote:
>
> > "Morgan Ohlson" skrev i meddelandet
> > news:1f6voh1sqeuy4$.2y511kxua2am.dlg@40tude.net...
> >> On Mon, 29 Nov 2004 19:23:43 GMT, Staffan S wrote:
> >>
> >>> "Morgan Ohlson" skrev i meddelandet
> >>> news:m5007sxcv0ye$.1tk0qp7r42oao.dlg@40tude.net...
> >>>> On Sun, 28 Nov 2004 09:34:17 GMT, Staffan S wrote:
> >>>>
> >>>>> "Morgan Ohlson" skrev i meddelandet
> >>>>> news:4g2ga2q5i4cw$.1f8v2i0ep2gtg$.dlg@40tude.net...
> >>>>>>
> >>>>>>
> >>>>>> Förvaltningslagen
> >>>>>>
> >>>>>> Hur detaljerat är det vad en myndighet måste göra och vad de inte
> >>>>> behöver
> >>>>>> göra?
> >>>>>>
> >>>>>> Har myndigheter rätt att ha hur ¡egensinniga¡ interna rutiner som
> >>> helst?
> >>>>>>
> >>>>>> Får myndigheter fatta beslut som inte finns protokollförda eller
> >>>>>> motsvarande?
> >>>>>>
> >>>>>>
> >>>>>> Morgan O.
> >>>>>
> >>>>> Ett försök till svar, men jag misstänker att du har något mer
konkret
> >>> fall
> >>>>> i tankarna. Om du ger lite mer detaljer blir det lättare att
svara.
> >>>>>
> >>>>> 1. Det finns ganska detaljerat var gränserna går för vad man
*måste*
> >>> göra.
> >>>>> Det finns inte bara i förvaltningslagen, utan också i
kommunallagen
> >>> och
> >>>>> lagarna som reglerar olika specialområden (som socialtjänstlagen,
> >>>>> skollagen och plan- och bygglagen). Lagarna i sig är inte så
> >>> detaljerade,
> >>>>> men det har vuxit fram en praxis i forma av domar, JO-beslut och
> >>>>> litteratur. När man kommer utanför vad man *måste* handlar det om
vad
> >>> som
> >>>>> är lämpligt eller vad som kan sägas falla inom gränserna för
> >>>>> serviceskyldigheten (eller vad som är politiskt önskvärt) och där
är
> >>> varje
> >>>>> myndighet friare att fatta sina egna beslut.
> >>>>
> >>>> Är det inte så att medborgaren egentligen är skyldig att kunna
lagen?
> >>>>
> >>>> Konflikter med myndigheter känns så jäkla dumma. För, när
tjänstemännen
> >>> fått
> >>>> för sig en sak så finns s.a.s. ingen annan väg än att gå till
> >>> övervakande
> >>>> myndighet... och det kan ta åratal.
> >>>> I ett konsumentärende kan man ringa säljföretagets VD som kan ta
helt
> >>> nya
> >>>> beslut. På myndigheter vågar man, vad jag sett inte göra det. Då
måste
> >>> en
> >>>> korkad handläggares beslut stå fast.
> >>>>
> >>>> Innan man går vidare söker man fakta. Enda stället där man då kan
få
> >>> snabba
> >>>> svar är av samma myndighets egna jurister som fölrstårs är "lagom
> >>> neutrala".
> >>>> Dvs att konflikter alltid leder till att den enskilde hamnar i
> >>> "myndighetens
> >>>> klor".
> >
> > Ibland finns det också intresse- och stödföreningar för sådana som har
> > liknande svårigheter. Ofta finns där en massa kunskap.
> >
> >>> JO finns ju alltid.
> >>
> >> Visst, det är bra på sätt och vis. Men ibland är det egentligen
misstag
> > från
> >> myndigheter som borde kunna åtgärdas enklare. Ungefär som KO /KV
arbetar.
> > Du
> >> kan få ett omedelbart råd, som delvis också har en viss obejktiv
bärighet.
> >>
> >> Man borde ha en MO (inte Morgan Ohlson denna gången) utan en
> >> MyndighetsOmbudsman som mer direkt kunde ge juridiska råd och
eventuellt
> >> ringa upp en myndighet samma dag och fråga vad dom "pysslar med".
> >>>Är det en politiskt styrd organisation kan man också
> >>> gå via politikerna, men det är ofta lättare ju mindre organisationen
är.
> >>
> >> Visst fungerar metoden (nästan). Men, i demokratisk mening borde det
inte
> >> behöva vara så.
> >> Folk jag känner som jobbat med politiska ärenden menar också att man
in i
> >> det längsta bör undvika att gå till politikerna eftersom man då
alltid
> >> riskerar att det blir block-politik omkring det, vilket ofta kan låsa
hela
> >> frågan.
> >
> > En annan invändning man kan höra från politikerna är att de inte ska
lägga
> > sig i enskilda ärenden eller det som de betraktar som handläggning av
> > ärenden. Det är relativt vanligt att man i politiskt styrda
organisationer
> > har en uppdelning av rollerna så att politikerna sätter målen (Vilka
mål ska
> > uppnås?) och tjänstemännen beslutar om arbetssättet (Hur ska vi nå
målen?).
> > Det är enligt min mening en bra uppdelning. Självklart varierar
gränsen
> > mellan politiskt och tjänstemannaansvar beroende på vilken
organisation det
> > gäller. En sjukvårdspolitiker bestämmer inte om enskilda patienters
> > behandling (utom i mycket speciella fall) medan en politiker i en
> > socialnämnd relativt ofta får besluta om behandling för enskilda
missbrukare
> > m.m.
> >
> >>>
> >>>>>
> >>>>> 2. Lagarna ställer få krav på hur saker ska göras, men mera på vad
man
> >>> ska
> >>>>> kunna göra gentemot medborgarna. Det finns krav på att vissa
dokument
> >>> ska
> >>>>> vara ordnade så att de kan återfinnas, men inga krav på hur det
ska gå
> >>>>> till.
> >>>>>
> >>>>> 3. Javisst och det sker varje dag som en del av det dagliga
arbetet,
> >>> det
> >>>>> man kallar verkställighet. Beslut om att godkänna övertid, köpa
> >>> pennor,
> >>>>> attestera fakturor osv behöver inte protokollföras och tur är väl
det,
> >>> med
> >>>>> tanke på att skattebetalarna gärna ser att adminsitrationen är så
> >>> effektiv
> >>>>> som möjligt.
> >>>>
> >>>> Ja, nu tänkte jag förstås på beslut i ett, i övrigt diariefört
ärende.
> >>> Har
> >>>> en myndighet rätt att fatta beslut som påverkar en enskild person
utan
> >>> att
> >>>> det finns protokoll på det?
> >>>>
> >>>>
> >>> Det blir nog lättare om du försöker vara mer precis, men här lite
mer
> >>> info. Om det gäller ett i övrigt diariefört ärende så krävs det
någon
> > form
> >>> av dokumentation om beslutet har rättsverkningar som består. Det
gäller
> >>> till exempel beslut om att bevilja eller avslå en ansökan. Skälet
till
> > det
> >>> är att det normalt ska gå att överklaga ett sådant beslut. Däremot
krävs
> >>> ingen dokumentation av verkställighetsbeslut, t.ex. att ringa eller
> > inte
> >>> ringa någon eller att betala ut pengar efter beslut om bidrag
(utöver
> > det
> >>> som krävs enligt god bokföringssed) även om det kan sägas påverka en
> >>> enskild person.
> >>
> >> Så om man hänvisar mer direkt (även om felaktigt) till en viss,
tydlig lag
> >> så kan man kalla det för verkställighet och undvika beslut som ska
> >> diarieföras?
> >
> > Poängen som jag vill ha fram är att det är enligt reglerna att vissa
beslut
> > dokumenteras och andra inte. De beslut som dokumenteras är ofta sådana
som
> > har stor betydelse för den enskilde, går honom emot, är komplicerade
och
> > omfattande, ska gälla under lång tid eller som på grund av lag måste
> > dokumenteras. Andra beslut dokumenteras inte, om man sedan kallar dem
för
> > verkställighet eller beredningsbeslut eller ren verkställighet eller
> > faktiskt handlande spelar inte någon större roll. I grunden är all
offentlig
> > verksamhet styrd av lag, så det finns egentligen alltid en viss lag
att
> > hänvisa till (oftast flera).
> > Om det är en skriftlig ansökan det handlar om, så ska den alltid
behandlas
> > och inte bara lämnas tillbaka med ett muntligt svar "det går inte".
(Jag kan
> > ha fel här, det kan finnas ställen där muntliga odokumenterade beslut
> > förekommer. men jag vet inte om några.)
> > Jag gissar (kanske felaktigt) att det viktiga för dig inte är
> > dokumentationen utan att du vill göra något särskilt. Kanske vill du
> > överklaga, eller använda beslutet som argument i något annat
sammanhang
> > eller bara ha det på papper för att lättare kunna förstå de skäl som
ligger
> > bakom beslutet.
> >
>
>
> Har ett aktuellt exempel. En familjerätt har betett sig mycket märkligt.
> Gäller samarbetssamtal, som ju i sig är en märklig juridisk
konstruktion.
> Deras agerande tycks bero av endera:
>
> A) inkompetens, eller
> B) medvetet "felaktigt" syfte
>
> Frågan är om det kan ha tillkommit familjerätten någon sorts "skvaller"
> eller vittnesmål som inte delgivits parterna öppet.
>
> Dokument har begärt för fullständig insyn. Frågan är... Om det finns
någon
> typ av "okänt dokument" från 3'e part, kommer det då att delges den som
> kräver full insyn?
> ...eller kommer Familjerätten att t.o.m. mörka ett sådant dokuments
> existens?
>
>

Den som är part i målet har alltid rätt att få ut alla allmänna handlingar
i ärendet, även om "vem som helst" inte skulle ha rätt till det på grund
av sekretess. (Det finns vissa undantag, i förundersökningssekretess och
psykvården t.ex. men det är ju inte aktuellt här.)

Allmänna handlingar är sådant som myndigheten har skickat ut, eller tagit
emot, eller upprättat själv. Däremot ingår inte kladdar och utkast som
tjänstemannen har gjort själv. Om någon har ringt in och lämnat uppgifter
som tillför ärendet sakuppgifter ska det också dokumenteras i en
tjänsteanteckning om det inte är betydelselösa uppgifter. Den
tjänsteanteckningen är också en allmän handling.

Du misstänker att tjänstemannen vill "mörka" uppgifter, och vill de göra
det i strid med reglerna så har du svårt att skydda dig mot det. Det du
kan göra för att få lite koll är
1. fråga om det finns några arbetshandlingar (anteckningar) i ärendet och
fråga om du kan få se dem. Du har ingen absolut rätt att se dem, men det
ligger enligt min mening ínom myndighetens allmänna serviceskyldighet att
ge svar på om det finns andra handlingar i ärendet.
2. be att få en förteckning över handlingarna. I de flesta diariesystem
kan man dra ut en lista med de handlingar som har diarieförts på ärendet.
Med hjälp av den kan du pricka av att du fått allt som är med på listan.

Staffan S

From:	Morgan Ohlson
Subject:	Re: Förvaltningslagen
Date:	Fri, 03 Dec 2004 19:06:43 GMT

On Thu, 02 Dec 2004 20:10:06 GMT, Staffan S wrote:

> "Morgan Ohlson" skrev i meddelandet
> news:bo78hp031coo.n39ya0nl35c3$.dlg@40tude.net...
>> On Wed, 01 Dec 2004 17:23:09 GMT, Staffan S wrote:
>>
>>> "Morgan Ohlson" skrev i meddelandet
>>> news:1f6voh1sqeuy4$.2y511kxua2am.dlg@40tude.net...
>>>> On Mon, 29 Nov 2004 19:23:43 GMT, Staffan S wrote:
>>>>
>>>>> "Morgan Ohlson" skrev i meddelandet
>>>>> news:m5007sxcv0ye$.1tk0qp7r42oao.dlg@40tude.net...
>>>>>> On Sun, 28 Nov 2004 09:34:17 GMT, Staffan S wrote:
>>>>>>
>>>>>>> "Morgan Ohlson" skrev i meddelandet
>>>>>>> news:4g2ga2q5i4cw$.1f8v2i0ep2gtg$.dlg@40tude.net...
>>>>>>>>
>>>>>>>>
>>>>>>>> Förvaltningslagen
>>>>>>>>
>>>>>>>> Hur detaljerat är det vad en myndighet måste göra och vad de inte
>>>>>>> behöver
>>>>>>>> göra?
>>>>>>>>
>>>>>>>> Har myndigheter rätt att ha hur ¡egensinniga¡ interna rutiner som
>>>>> helst?
>>>>>>>>
>>>>>>>> Får myndigheter fatta beslut som inte finns protokollförda eller
>>>>>>>> motsvarande?
>>>>>>>>
>>>>>>>>
>>>>>>>> Morgan O.
>>>>>>>
>>>>>>> Ett försök till svar, men jag misstänker att du har något mer
> konkret
>>>>> fall
>>>>>>> i tankarna. Om du ger lite mer detaljer blir det lättare att
> svara.
>>>>>>>
>>>>>>> 1. Det finns ganska detaljerat var gränserna går för vad man
> *måste*
>>>>> göra.
>>>>>>> Det finns inte bara i förvaltningslagen, utan också i
> kommunallagen
>>>>> och
>>>>>>> lagarna som reglerar olika specialområden (som socialtjänstlagen,
>>>>>>> skollagen och plan- och bygglagen). Lagarna i sig är inte så
>>>>> detaljerade,
>>>>>>> men det har vuxit fram en praxis i forma av domar, JO-beslut och
>>>>>>> litteratur. När man kommer utanför vad man *måste* handlar det om
> vad
>>>>> som
>>>>>>> är lämpligt eller vad som kan sägas falla inom gränserna för
>>>>>>> serviceskyldigheten (eller vad som är politiskt önskvärt) och där
> är
>>>>> varje
>>>>>>> myndighet friare att fatta sina egna beslut.
>>>>>>
>>>>>> Är det inte så att medborgaren egentligen är skyldig att kunna
> lagen?
>>>>>>
>>>>>> Konflikter med myndigheter känns så jäkla dumma. För, när
> tjänstemännen
>>>>> fått
>>>>>> för sig en sak så finns s.a.s. ingen annan väg än att gå till
>>>>> övervakande
>>>>>> myndighet... och det kan ta åratal.
>>>>>> I ett konsumentärende kan man ringa säljföretagets VD som kan ta
> helt
>>>>> nya
>>>>>> beslut. På myndigheter vågar man, vad jag sett inte göra det. Då
> måste
>>>>> en
>>>>>> korkad handläggares beslut stå fast.
>>>>>>
>>>>>> Innan man går vidare söker man fakta. Enda stället där man då kan
> få
>>>>> snabba
>>>>>> svar är av samma myndighets egna jurister som fölrstårs är "lagom
>>>>> neutrala".
>>>>>> Dvs att konflikter alltid leder till att den enskilde hamnar i
>>>>> "myndighetens
>>>>>> klor".
>>>
>>> Ibland finns det också intresse- och stödföreningar för sådana som har
>>> liknande svårigheter. Ofta finns där en massa kunskap.
>>>
>>>>> JO finns ju alltid.
>>>>
>>>> Visst, det är bra på sätt och vis. Men ibland är det egentligen
> misstag
>>> från
>>>> myndigheter som borde kunna åtgärdas enklare. Ungefär som KO /KV
> arbetar.
>>> Du
>>>> kan få ett omedelbart råd, som delvis också har en viss obejktiv
> bärighet.
>>>>
>>>> Man borde ha en MO (inte Morgan Ohlson denna gången) utan en
>>>> MyndighetsOmbudsman som mer direkt kunde ge juridiska råd och
> eventuellt
>>>> ringa upp en myndighet samma dag och fråga vad dom "pysslar med".
>>>>>Är det en politiskt styrd organisation kan man också
>>>>> gå via politikerna, men det är ofta lättare ju mindre organisationen
> är.
>>>>
>>>> Visst fungerar metoden (nästan). Men, i demokratisk mening borde det
> inte
>>>> behöva vara så.
>>>> Folk jag känner som jobbat med politiska ärenden menar också att man
> in i
>>>> det längsta bör undvika att gå till politikerna eftersom man då
> alltid
>>>> riskerar att det blir block-politik omkring det, vilket ofta kan låsa
> hela
>>>> frågan.
>>>
>>> En annan invändning man kan höra från politikerna är att de inte ska
> lägga
>>> sig i enskilda ärenden eller det som de betraktar som handläggning av
>>> ärenden. Det är relativt vanligt att man i politiskt styrda
> organisationer
>>> har en uppdelning av rollerna så att politikerna sätter målen (Vilka
> mål ska
>>> uppnås?) och tjänstemännen beslutar om arbetssättet (Hur ska vi nå
> målen?).
>>> Det är enligt min mening en bra uppdelning. Självklart varierar
> gränsen
>>> mellan politiskt och tjänstemannaansvar beroende på vilken
> organisation det
>>> gäller. En sjukvårdspolitiker bestämmer inte om enskilda patienters
>>> behandling (utom i mycket speciella fall) medan en politiker i en
>>> socialnämnd relativt ofta får besluta om behandling för enskilda
> missbrukare
>>> m.m.
>>>
>>>>>
>>>>>>>
>>>>>>> 2. Lagarna ställer få krav på hur saker ska göras, men mera på vad
> man
>>>>> ska
>>>>>>> kunna göra gentemot medborgarna. Det finns krav på att vissa
> dokument
>>>>> ska
>>>>>>> vara ordnade så att de kan återfinnas, men inga krav på hur det
> ska gå
>>>>>>> till.
>>>>>>>
>>>>>>> 3. Javisst och det sker varje dag som en del av det dagliga
> arbetet,
>>>>> det
>>>>>>> man kallar verkställighet. Beslut om att godkänna övertid, köpa
>>>>> pennor,
>>>>>>> attestera fakturor osv behöver inte protokollföras och tur är väl
> det,
>>>>> med
>>>>>>> tanke på att skattebetalarna gärna ser att adminsitrationen är så
>>>>> effektiv
>>>>>>> som möjligt.
>>>>>>
>>>>>> Ja, nu tänkte jag förstås på beslut i ett, i övrigt diariefört
> ärende.
>>>>> Har
>>>>>> en myndighet rätt att fatta beslut som påverkar en enskild person
> utan
>>>>> att
>>>>>> det finns protokoll på det?
>>>>>>
>>>>>>
>>>>> Det blir nog lättare om du försöker vara mer precis, men här lite
> mer
>>>>> info. Om det gäller ett i övrigt diariefört ärende så krävs det
> någon
>>> form
>>>>> av dokumentation om beslutet har rättsverkningar som består. Det
> gäller
>>>>> till exempel beslut om att bevilja eller avslå en ansökan. Skälet
> till
>>> det
>>>>> är att det normalt ska gå att överklaga ett sådant beslut. Däremot
> krävs
>>>>> ingen dokumentation av verkställighetsbeslut, t.ex. att ringa eller
>>> inte
>>>>> ringa någon eller att betala ut pengar efter beslut om bidrag
> (utöver
>>> det
>>>>> som krävs enligt god bokföringssed) även om det kan sägas påverka en
>>>>> enskild person.
>>>>
>>>> Så om man hänvisar mer direkt (även om felaktigt) till en viss,
> tydlig lag
>>>> så kan man kalla det för verkställighet och undvika beslut som ska
>>>> diarieföras?
>>>
>>> Poängen som jag vill ha fram är att det är enligt reglerna att vissa
> beslut
>>> dokumenteras och andra inte. De beslut som dokumenteras är ofta sådana
> som
>>> har stor betydelse för den enskilde, går honom emot, är komplicerade
> och
>>> omfattande, ska gälla under lång tid eller som på grund av lag måste
>>> dokumenteras. Andra beslut dokumenteras inte, om man sedan kallar dem
> för
>>> verkställighet eller beredningsbeslut eller ren verkställighet eller
>>> faktiskt handlande spelar inte någon större roll. I grunden är all
> offentlig
>>> verksamhet styrd av lag, så det finns egentligen alltid en viss lag
> att
>>> hänvisa till (oftast flera).
>>> Om det är en skriftlig ansökan det handlar om, så ska den alltid
> behandlas
>>> och inte bara lämnas tillbaka med ett muntligt svar "det går inte".
> (Jag kan
>>> ha fel här, det kan finnas ställen där muntliga odokumenterade beslut
>>> förekommer. men jag vet inte om några.)
>>> Jag gissar (kanske felaktigt) att det viktiga för dig inte är
>>> dokumentationen utan att du vill göra något särskilt. Kanske vill du
>>> överklaga, eller använda beslutet som argument i något annat
> sammanhang
>>> eller bara ha det på papper för att lättare kunna förstå de skäl som
> ligger
>>> bakom beslutet.
>>>
>>
>>
>> Har ett aktuellt exempel. En familjerätt har betett sig mycket märkligt.
>> Gäller samarbetssamtal, som ju i sig är en märklig juridisk
> konstruktion.
>> Deras agerande tycks bero av endera:
>>
>> A) inkompetens, eller
>> B) medvetet "felaktigt" syfte
>>
>> Frågan är om det kan ha tillkommit familjerätten någon sorts "skvaller"
>> eller vittnesmål som inte delgivits parterna öppet.
>>
>> Dokument har begärt för fullständig insyn. Frågan är... Om det finns
> någon
>> typ av "okänt dokument" från 3'e part, kommer det då att delges den som
>> kräver full insyn?
>> ...eller kommer Familjerätten att t.o.m. mörka ett sådant dokuments
>> existens?
>>
>>
>
> Den som är part i målet har alltid rätt att få ut alla allmänna handlingar
> i ärendet, även om "vem som helst" inte skulle ha rätt till det på grund
> av sekretess. (Det finns vissa undantag, i förundersökningssekretess och
> psykvården t.ex. men det är ju inte aktuellt här.)
>
> Allmänna handlingar är sådant som myndigheten har skickat ut, eller tagit
> emot, eller upprättat själv. Däremot ingår inte kladdar och utkast som
> tjänstemannen har gjort själv. Om någon har ringt in och lämnat uppgifter
> som tillför ärendet sakuppgifter ska det också dokumenteras i en
> tjänsteanteckning om det inte är betydelselösa uppgifter. Den
> tjänsteanteckningen är också en allmän handling.
>
> Du misstänker att tjänstemannen vill "mörka" uppgifter, och vill de göra
> det i strid med reglerna så har du svårt att skydda dig mot det. Det du
> kan göra för att få lite koll är
> 1. fråga om det finns några arbetshandlingar (anteckningar) i ärendet och
> fråga om du kan få se dem. Du har ingen absolut rätt att se dem, men det
> ligger enligt min mening ínom myndighetens allmänna serviceskyldighet att
> ge svar på om det finns andra handlingar i ärendet.
> 2. be att få en förteckning över handlingarna. I de flesta diariesystem
> kan man dra ut en lista med de handlingar som har diarieförts på ärendet.
> Med hjälp av den kan du pricka av att du fått allt som är med på listan.
>
> Staffan S

Om man t.ex. vill ha reda på hur en Länsstyrelse hanterar vissa ärenden. Kan
man då gå dit och kräva information om hur man får fram de data man söker?

Eller kan man gå till en övervakande myndighet och kräva statistik på hur
många anmälningar de verkligen utreder och hur många som läggs ned?

Kan man kräva den sortens service att ¨å handledning i kunskapssöket?

Morgan O.