Katastrofalt tänkande, språkbruk och påhittande

Katastrofalt tänkande, språkbruk och påhittande	Nils-Erik Forsberg
Re: Katastrofalt tänkande, språkbruk och påhittande	Bruno Hagelsten
Re: Katastrofalt tänkande, språkbruk och påhittande	Nils-Erik Forsberg

From: Nils-Erik Forsberg Subject: Katastrofalt tänkande, språkbruk och påhittande Date: Mon, 03 Jan 2005 23:23:52 GMT Samma misstag om och om igen. Se konsekvenserna av det folkutbredda sättet att tänka och prata. Död och pina. Världskrig, fartygslyckor, jordbävningsförnekande urbaniseringar, massofattande psykiska besvär, hungerkatastrofer, internationella ekonomiska bankrutter, massomfattande skiljsmässor, drogmissbruk, barnmisshandel, miljöförstöring, djurplågeri, omänskliga arbetsförhållande, fiendskap, främlingskap osv.................. Eländesraportering via publika massmedia dag ut och dag in, år ut och år in. Ändlösa debatter om vem som vet bäst vad göra åt eländet. Ändlösa rader av underhållningsgodis som stimulantia. Ceremonier. Alla inser att det inte håller att fortsätta som vanligt. Ändå fortsätter praktiskt taget alla tänka och prata som vanligt och hitta på och bygga vidare som vanligt. Det kämpas för det man tror sig tycka om. Uppenbarligen får man tänka på det sättet med konsekvenserna därav. Samma tankar, samma röster, den sk nomenklaturan, de betrodda, hörs i folkomfattade massmedia före katastrofer, under katastrofer som efter katastrofer. Inhamrande budskapet att livet är skört Kan det inte bero på ett katastrofalt språkligt traderat missförstånd om livet och därmed starkt bidragande till fortsatt katastrofal utveckling som det tänks och pratas dygnet runt i massmedia? Skörlevnad? Massor av sedan länge praktiskt relevant och okomplicerat vetande betr utveckling av hållbara system förmedlas inte folket bl.a. för att folk är sensationslystna men också för att informatörerna själva famlar betr livsfrågorna och därför själva är senstionslystna och gör så gott de kan. Affärsintressen sätts före och måste skyddas till varje pris. Hur länge tänker bl.a. massmediverksamma hålla på så som man brukar trots insikten att det inte håller. Vad är det för mening att hålla på med det ohållbara? Är det inte tråkigt att tänka, prata och hitta på sånt som inte håller? Har man rätt att bli arg på andra om det påtalas att det är meningslöst att leva som vanligt, dvs ohållbart när man ändå insett det själv? Nils F From: Bruno Hagelsten Subject: Re: Katastrofalt tänkande, språkbruk och påhittande Date: Thu, 06 Jan 2005 12:12:50 +0100 >Nils-Erik Forsberg: > >Har man rätt att bli arg på andra om det påtalas att det är >meningslöst att leva som vanligt, dvs ohållbart när man ändå insett >det själv? > Hur dina känslor är beskaffade har ingenting med rätt och fel att göra. Hur du agerar mot andra har det dock! Det är inte givet att din tolkning av en händelse ger dig rätt att korrigera vad som förefaller fel. Bruno From: Nils-Erik Forsberg Subject: Re: Katastrofalt tänkande, språkbruk och påhittande Date: Fri, 07 Jan 2005 00:36:23 GMT On Thu, 06 Jan 2005 12:12:50 +0100, Bruno Hagelsten wrote: >>Nils-Erik Forsberg: >> >>Har man rätt att bli arg på andra om det påtalas att det är >>meningslöst att leva som vanligt, dvs ohållbart när man ändå insett >>det själv? >> >Hur dina känslor är beskaffade har ingenting med rätt och fel att >göra. Jo om folk tanklöst tänker sig hysteriska, apatiska, självgoda, bortskämda, vilsna, krigiska så är det inte rätt känslor och det ageras därefter i förhållande till omgivningen som ju inte går att undvika. Är det inte så rasism, främlingskap uppstår. >Hur du agerar mot andra har det dock! Men hur andra agerar mot mig skulle inte ha med rätt eller fel att göra? >Det är inte givet att din tolkning av en händelse ger dig rätt att >korrigera vad som förefaller fel. Nej aldrig, för det är en samarbetsuppgift som med samtal. Nils F