|
|
 | | From: | Nils-Erik Forsberg | | Subject: | Språkbruk? | | Date: | Sun, 12 Dec 2004 20:13:36 GMT |
|
|
 | Varför står man med judisk, kristen, muslimsk uppfattning om Gud
handfallen inför ond verksamhet inkl tänkande och talande?
Varför påtalas inte omedelbart och sakligt det som är ont så att
misstag överges innan de mentalt hinner slå rot i folkutbredd
omfattning?
Indikerar inte Gud genast när minsta lilla brott mot Guds mening med
livet begås?
Vad göra så att vi inte börjar tvista med varandra vilket upplevs
besvärande och hindrande för att tillgodose behov?
Tydligen har judendom, kristendom och islam inte ett Gudsbaserat
förutfattningsfritt språkbruk så man kan rätta till motsägelsefullhet
(det stämmer inte, går inte ihop, är mentalt besvärande).
Vad är det globalt etablerade invanda språkbruket inkl det teologiska,
baserat på eftersom vi med det språkbruket står främmande för
varandra?
Är det inte baserat på mångfalden distanserade fenomen inklusive
påhitt, dvs det olika och tillfälliga vi ser och vet, bilder, tecken,
det som inte har någon substans, det relativa, det orsakade?
Filosofi i ursprunglig mening baseras på orsaken till det orsakade och
innebär således orsaksbaserat språkbruk. Redan Parmenides tänkte och
talade på det sättet men blev bemött med synbaserat språkbruk och då
med argumentet att det han sa var obegripligt eftersom man inte var
van att tänka så. Man blev som "en tom hangar i huvudet".
Så fortsatte gaggandet och producerades utstuderade eländiga påhitt
tills alla kämpade mot alla vilket studenterna blev lärda att så är
livet tyvärr och fick tröstade sig med allehanda fester och
demonstrationer så gott de kunde. Det blev de jävligt bra på.
Nils F
|
|
| | From: | Per Blixt | | Subject: | Re: Språkbruk? | | Date: | Mon, 13 Dec 2004 20:06:10 +0100 |
|
|
|
"Nils-Erik Forsberg" skrev i meddelandet
news:41bca0b4.2046736@nntpserver.swip.net...
> Varför står man med judisk, kristen, muslimsk uppfattning om Gud
> handfallen inför ond verksamhet inkl tänkande och talande?
>
> Varför påtalas inte omedelbart och sakligt det som är ont så att
> misstag överges innan de mentalt hinner slå rot i folkutbredd
> omfattning?
>
> Indikerar inte Gud genast när minsta lilla brott mot Guds mening med
> livet begås?
>
> Vad göra så att vi inte börjar tvista med varandra vilket upplevs
> besvärande och hindrande för att tillgodose behov?
>
> Tydligen har judendom, kristendom och islam inte ett Gudsbaserat
> förutfattningsfritt språkbruk så man kan rätta till motsägelsefullhet
> (det stämmer inte, går inte ihop, är mentalt besvärande).
>
> Vad är det globalt etablerade invanda språkbruket inkl det teologiska,
> baserat på eftersom vi med det språkbruket står främmande för
> varandra?
>
> Är det inte baserat på mångfalden distanserade fenomen inklusive
> påhitt, dvs det olika och tillfälliga vi ser och vet, bilder, tecken,
> det som inte har någon substans, det relativa, det orsakade?
>
> Filosofi i ursprunglig mening baseras på orsaken till det orsakade och
> innebär således orsaksbaserat språkbruk. Redan Parmenides tänkte och
> talade på det sättet men blev bemött med synbaserat språkbruk och då
> med argumentet att det han sa var obegripligt eftersom man inte var
> van att tänka så. Man blev som "en tom hangar i huvudet".
>
> Så fortsatte gaggandet och producerades utstuderade eländiga påhitt
> tills alla kämpade mot alla vilket studenterna blev lärda att så är
> livet tyvärr och fick tröstade sig med allehanda fester och
> demonstrationer så gott de kunde. Det blev de jävligt bra på.
>
> Nils F
Som jag ser "Gud" är detta ett begrepp på all universums energi. Denna
energi påverkar oss på lika många sätt som vi är människor.
Religion har många gånger enat människor likt andra sammanslutningar såsom
föreningar, jaktlag, syjuntor, folkslag eller yrkesgrupper. Religionen har
även använts för att styra människor eller grupper. Alla religioner har
regler och lagar, typ detta är gott men detta är ont.
Islamister anser att USA är djävulens hemvist. I och med att de islamistiska
ledarna säger detta är det, för folket, sant och sagt av Gud. Inom alla
religioner ska allt ont fördrivas och om man då, som islamist, "fördriver"
USA, gör man gott. Ur andra människors syn, utanför islamistiska kretsar, är
"fördrivarna" onda.
Vad är då ont och gott?
Är det inte gott att fördriva ont?
USA, å andra sidan, våra "världspoliser", anser även de att dom "fördriver"
ont genom att anfalla islamister och "rädda världen".
Av detta framgår att jordens 5 miljarder människor inte har samma
uppfattning om vad som är ont eller gott. Histrorien visar flertalet exempel
på när vissa hyser agg mot andra och lyckas uppvigla tillräckligt många att
tycka likadant. På så sätt skapas motsättningar grupper, folkslag eller
länder emellan.
Om det skulle vara ont att döda en annan människa, borde inte mördaren dö
samtidigt som den han dödar? Om en mor dödar en våldsman för att skydda sina
barn, vem är det då som är ond?
Att varje människa följer sin inre röst i alla lägen skulle vara ett sätt
att kringgå grupp-, sekt- eller religionspåverkan. En ganska anarkistisk
tanke, Men vi hade inte haft några sekter eftersom dessa styrs av en eller
ett pars inre röst. Men hade vi då haft någon samvaro med andra likasinnade?
P.Blixt
|
|
| | From: | Nils-Erik Forsberg | | Subject: | Re: Språkbruk? | | Date: | Tue, 14 Dec 2004 17:00:44 GMT |
|
|
| On Mon, 13 Dec 2004 20:06:10 +0100, "Per Blixt"
wrote:
>
>"Nils-Erik Forsberg" skrev i meddelandet
>news:41bca0b4.2046736@nntpserver.swip.net...
>> Varför står man med judisk, kristen, muslimsk uppfattning om Gud
>> handfallen inför ond verksamhet inkl tänkande och talande?
>>
>> Varför påtalas inte omedelbart och sakligt det som är ont så att
>> misstag överges innan de mentalt hinner slå rot i folkutbredd
>> omfattning?
>>
>> Indikerar inte Gud genast när minsta lilla brott mot Guds mening med
>> livet begås?
>>
>> Vad göra så att vi inte börjar tvista med varandra vilket upplevs
>> besvärande och hindrande för att tillgodose behov?
>>
>> Tydligen har judendom, kristendom och islam inte ett Gudsbaserat
>> förutfattningsfritt språkbruk så man kan rätta till motsägelsefullhet
>> (det stämmer inte, går inte ihop, är mentalt besvärande).
>>
>> Vad är det globalt etablerade invanda språkbruket inkl det teologiska,
>> baserat på eftersom vi med det språkbruket står främmande för
>> varandra?
>>
>> Är det inte baserat på mångfalden distanserade fenomen inklusive
>> påhitt, dvs det olika och tillfälliga vi ser och vet, bilder, tecken,
>> det som inte har någon substans, det relativa, det orsakade?
>>
>> Filosofi i ursprunglig mening baseras på orsaken till det orsakade och
>> innebär således orsaksbaserat språkbruk. Redan Parmenides tänkte och
>> talade på det sättet men blev bemött med synbaserat språkbruk och då
>> med argumentet att det han sa var obegripligt eftersom man inte var
>> van att tänka så. Man blev som "en tom hangar i huvudet".
>>
>> Så fortsatte gaggandet och producerades utstuderade eländiga påhitt
>> tills alla kämpade mot alla vilket studenterna blev lärda att så är
>> livet tyvärr och fick tröstade sig med allehanda fester och
>> demonstrationer så gott de kunde. Det blev de jävligt bra på.
>>
>> Nils F
>
>Som jag ser "Gud" är detta ett begrepp på all universums energi. Denna
>energi påverkar oss på lika många sätt som vi är människor.
De med judisk, kristen, muslimsk tro har i alla fall rätt i att Gud är
en varelse som du och jag och inte energi.
>Religion har många gånger enat människor likt andra sammanslutningar såsom
>föreningar, jaktlag, syjuntor, folkslag eller yrkesgrupper. Religionen har
>även använts för att styra människor eller grupper. Alla religioner har
>regler och lagar, typ detta är gott men detta är ont.
Ja när man tänker och pratar om Gud baserat på det man ser och vet.
Men inte är det något fel på t.ex. de tio budorden. Felet är att folk
tolkar orden godtyckligt.
>Islamister anser att USA är djävulens hemvist. I och med att de islamistiska
>ledarna säger detta är det, för folket, sant och sagt av Gud. Inom alla
>religioner ska allt ont fördrivas och om man då, som islamist, "fördriver"
>USA, gör man gott. Ur andra människors syn, utanför islamistiska kretsar, är
>"fördrivarna" onda.
>
>Vad är då ont och gott?
>
>Är det inte gott att fördriva ont?
>
>USA, å andra sidan, våra "världspoliser", anser även de att dom "fördriver"
>ont genom att anfalla islamister och "rädda världen".
>
>Av detta framgår att jordens 5 miljarder människor inte har samma
>uppfattning om vad som är ont eller gott. Histrorien visar flertalet exempel
>på när vissa hyser agg mot andra och lyckas uppvigla tillräckligt många att
>tycka likadant. På så sätt skapas motsättningar grupper, folkslag eller
>länder emellan.
>
>Om det skulle vara ont att döda en annan människa, borde inte mördaren dö
>samtidigt som den han dödar?
Blir det inte än värre ont då?
> Om en mor dödar en våldsman för att skydda sina
>barn, vem är det då som är ond?
Klart att man värjer sig mot påhopp som är livsfarliga.
En mor är ju inte precis tagen på sängen betr hur illa barn behandlas
runt om i världen. Borde hon inte befatta sig med vad som gäller för
att börja avveckla misshandeln inkl språklig misshandel?
>Att varje människa följer sin inre röst i alla lägen skulle vara ett sätt
>att kringgå grupp-, sekt- eller religionspåverkan. En ganska anarkistisk
>tanke, Men vi hade inte haft några sekter eftersom dessa styrs av en eller
>ett pars inre röst. Men hade vi då haft någon samvaro med andra likasinnade?
Följde den inre rösten gjorde ju han som förgrep sig på
utrikesministern.
Appropå språkbruk - kan man någonsin separera "det inre" från "det
yttre"?
Likaväl som det förekommer präster som inte tror på Gud fastän de
flesta inte säger det, så förekommer ateister fastän det inte säger
det utan säger att de tro på Gud så länge det lönar sig för att få
igenom det de vill göra. Hur smart kan man inte bli för att få sin
vilja igenom. Men smakar det så kostar det.
Ska vi prata språkbrukets villkor, dvs hur Gud är beskaffad utan att
hamna i vilken bild som är den rätta?
Nils F
|
|
| | From: | Per Blixt | | Subject: | Re: Språkbruk? | | Date: | Sat, 18 Dec 2004 11:49:10 +0100 |
|
|
|
"Nils-Erik Forsberg" skrev i meddelandet
news:41bf1c2e.8013369@nntpserver.swip.net...
> On Mon, 13 Dec 2004 20:06:10 +0100, "Per Blixt"
> wrote:
>
> >
> >"Nils-Erik Forsberg" skrev i meddelandet
> >news:41bca0b4.2046736@nntpserver.swip.net...
> >> Varför står man med judisk, kristen, muslimsk uppfattning om Gud
> >> handfallen inför ond verksamhet inkl tänkande och talande?
> >>
> >> Varför påtalas inte omedelbart och sakligt det som är ont så att
> >> misstag överges innan de mentalt hinner slå rot i folkutbredd
> >> omfattning?
> >>
> >> Indikerar inte Gud genast när minsta lilla brott mot Guds mening med
> >> livet begås?
> >>
> >> Vad göra så att vi inte börjar tvista med varandra vilket upplevs
> >> besvärande och hindrande för att tillgodose behov?
> >>
> >> Tydligen har judendom, kristendom och islam inte ett Gudsbaserat
> >> förutfattningsfritt språkbruk så man kan rätta till motsägelsefullhet
> >> (det stämmer inte, går inte ihop, är mentalt besvärande).
> >>
> >> Vad är det globalt etablerade invanda språkbruket inkl det teologiska,
> >> baserat på eftersom vi med det språkbruket står främmande för
> >> varandra?
> >>
> >> Är det inte baserat på mångfalden distanserade fenomen inklusive
> >> påhitt, dvs det olika och tillfälliga vi ser och vet, bilder, tecken,
> >> det som inte har någon substans, det relativa, det orsakade?
> >>
> >> Filosofi i ursprunglig mening baseras på orsaken till det orsakade och
> >> innebär således orsaksbaserat språkbruk. Redan Parmenides tänkte och
> >> talade på det sättet men blev bemött med synbaserat språkbruk och då
> >> med argumentet att det han sa var obegripligt eftersom man inte var
> >> van att tänka så. Man blev som "en tom hangar i huvudet".
> >>
> >> Så fortsatte gaggandet och producerades utstuderade eländiga påhitt
> >> tills alla kämpade mot alla vilket studenterna blev lärda att så är
> >> livet tyvärr och fick tröstade sig med allehanda fester och
> >> demonstrationer så gott de kunde. Det blev de jävligt bra på.
> >>
> >> Nils F
> >
> >Som jag ser "Gud" är detta ett begrepp på all universums energi. Denna
> >energi påverkar oss på lika många sätt som vi är människor.
>
> De med judisk, kristen, muslimsk tro har i alla fall rätt i att Gud är
> en varelse som du och jag och inte energi.
>
Är det verkligen så att Gud är en varelse som du och jag? Eller är det vi
som
består av energi innesluten i en förpackning?
> >Religion har många gånger enat människor likt andra sammanslutningar
såsom
> >föreningar, jaktlag, syjuntor, folkslag eller yrkesgrupper. Religionen
har
> >även använts för att styra människor eller grupper. Alla religioner har
> >regler och lagar, typ detta är gott men detta är ont.
>
> Ja när man tänker och pratar om Gud baserat på det man ser och vet.
>
> Men inte är det något fel på t.ex. de tio budorden. Felet är att folk
> tolkar orden godtyckligt.
>
De tio budorden är det inget fel på! Håller med o att vissa tolkar den
gotyckligt.
T.ex. genom att döda i Guds namn!
Ett av budorden är "Du skall icke dräpa" men ett annat är "Du skall icke ha
några andra gudar jämte mig"
Då är det väl en tolkningsfråga om man bryter mot budorden då man dräper
i Guds namn?
> >Islamister anser att USA är djävulens hemvist. I och med att de
islamistiska
> >ledarna säger detta är det, för folket, sant och sagt av Gud. Inom alla
> >religioner ska allt ont fördrivas och om man då, som islamist,
"fördriver"
> >USA, gör man gott. Ur andra människors syn, utanför islamistiska kretsar,
är
> >"fördrivarna" onda.
> >
> >Vad är då ont och gott?
> >
> >Är det inte gott att fördriva ont?
> >
> >USA, å andra sidan, våra "världspoliser", anser även de att dom
"fördriver"
> >ont genom att anfalla islamister och "rädda världen".
> >
> >Av detta framgår att jordens 5 miljarder människor inte har samma
> >uppfattning om vad som är ont eller gott. Histrorien visar flertalet
exempel
> >på när vissa hyser agg mot andra och lyckas uppvigla tillräckligt många
att
> >tycka likadant. På så sätt skapas motsättningar grupper, folkslag eller
> >länder emellan.
> >
> >Om det skulle vara ont att döda en annan människa, borde inte mördaren dö
> >samtidigt som den han dödar?
>
> Blir det inte än värre ont då?
>
Följer man inte de tio budorden om den som bryter mot ett av dessa straffas?
> > Om en mor dödar en våldsman för att skydda sina
> >barn, vem är det då som är ond?
>
> Klart att man värjer sig mot påhopp som är livsfarliga.
>
> En mor är ju inte precis tagen på sängen betr hur illa barn behandlas
> runt om i världen. Borde hon inte befatta sig med vad som gäller för
> att börja avveckla misshandeln inkl språklig misshandel?
>
Kan man tycka! Borde inte alla det?
> >Att varje människa följer sin inre röst i alla lägen skulle vara ett sätt
> >att kringgå grupp-, sekt- eller religionspåverkan. En ganska anarkistisk
> >tanke, Men vi hade inte haft några sekter eftersom dessa styrs av en
eller
> >ett pars inre röst. Men hade vi då haft någon samvaro med andra
likasinnade?
>
> Följde den inre rösten gjorde ju han som förgrep sig på
> utrikesministern.
>
Vems inre röst?
> Appropå språkbruk - kan man någonsin separera "det inre" från "det
> yttre"?
>
Möjligen att det inre är själens erfarenhet från tidigare och det yttre är
erfarenhet från det nuvarande.
> Likaväl som det förekommer präster som inte tror på Gud fastän de
> flesta inte säger det, så förekommer ateister fastän det inte säger
> det utan säger att de tro på Gud så länge det lönar sig för att få
> igenom det de vill göra. Hur smart kan man inte bli för att få sin
> vilja igenom. Men smakar det så kostar det.
>
> Ska vi prata språkbrukets villkor, dvs hur Gud är beskaffad utan att
> hamna i vilken bild som är den rätta?
>
> Nils F
Som jag ser det är det väl det vi gör!?
Problemet är vad som är ont och vad som är gott, inte om vilket språk
vi har, danska, mandarin, svenska, jidisch eller engelska. Det är alltså
uppfattningen som skiljer och det är det jag velat påtala i mitt resonemang.
P.Blixt
|
|
| | From: | Nils Erik Forsberg | | Subject: | Re: Språkbruk? | | Date: | Sun, 19 Dec 2004 10:47:43 GMT |
|
|
| On Sat, 18 Dec 2004 11:49:10 +0100, "Per Blixt"
wrote:
>
>"Nils-Erik Forsberg" skrev i meddelandet
>news:41bf1c2e.8013369@nntpserver.swip.net...
>> On Mon, 13 Dec 2004 20:06:10 +0100, "Per Blixt"
>> wrote:
>>
>> >
>> >"Nils-Erik Forsberg" skrev i meddelandet
>> >news:41bca0b4.2046736@nntpserver.swip.net...
>> >> Varför står man med judisk, kristen, muslimsk uppfattning om Gud
>> >> handfallen inför ond verksamhet inkl tänkande och talande?
>> >>
>> >> Varför påtalas inte omedelbart och sakligt det som är ont så att
>> >> misstag överges innan de mentalt hinner slå rot i folkutbredd
>> >> omfattning?
>> >>
>> >> Indikerar inte Gud genast när minsta lilla brott mot Guds mening med
>> >> livet begås?
>> >>
>> >> Vad göra så att vi inte börjar tvista med varandra vilket upplevs
>> >> besvärande och hindrande för att tillgodose behov?
>> >>
>> >> Tydligen har judendom, kristendom och islam inte ett Gudsbaserat
>> >> förutfattningsfritt språkbruk så man kan rätta till motsägelsefullhet
>> >> (det stämmer inte, går inte ihop, är mentalt besvärande).
>> >>
>> >> Vad är det globalt etablerade invanda språkbruket inkl det teologiska,
>> >> baserat på eftersom vi med det språkbruket står främmande för
>> >> varandra?
>> >>
>> >> Är det inte baserat på mångfalden distanserade fenomen inklusive
>> >> påhitt, dvs det olika och tillfälliga vi ser och vet, bilder, tecken,
>> >> det som inte har någon substans, det relativa, det orsakade?
>> >>
>> >> Filosofi i ursprunglig mening baseras på orsaken till det orsakade och
>> >> innebär således orsaksbaserat språkbruk. Redan Parmenides tänkte och
>> >> talade på det sättet men blev bemött med synbaserat språkbruk och då
>> >> med argumentet att det han sa var obegripligt eftersom man inte var
>> >> van att tänka så. Man blev som "en tom hangar i huvudet".
>> >>
>> >> Så fortsatte gaggandet och producerades utstuderade eländiga påhitt
>> >> tills alla kämpade mot alla vilket studenterna blev lärda att så är
>> >> livet tyvärr och fick tröstade sig med allehanda fester och
>> >> demonstrationer så gott de kunde. Det blev de jävligt bra på.
>> >>
>> >> Nils F
>> >
>> >Som jag ser "Gud" är detta ett begrepp på all universums energi. Denna
>> >energi påverkar oss på lika många sätt som vi är människor.
>>
>> De med judisk, kristen, muslimsk tro har i alla fall rätt i att Gud är
>> en varelse som du och jag och inte energi.
>>
>Är det verkligen så att Gud är en varelse som du och jag? Eller är det vi
>som består av energi innesluten i en förpackning?
Vad kan du som varelse, dvs något konkret som ständigt upplever och
inte kan samtala själv, dra för medveten slutsats om vad det innebär
att inte uppleva själv?
Går det att förstå, dvs använda hjärnan så att det upplevs att det
slutgiltigt stämmer vid samtal (motsägelsefritt) om vi tänker "att vi
består av energ innesluten i en förpackning?
1 Vi består av energi - dvs varelser består av energi?
2 Det vi varelser består av är innesluten i en förpackning?
Går det ihop att det som består av någonting i sin tur är förpackat?
>> >Religion har många gånger enat människor likt andra sammanslutningar
>>>såsom
>> >föreningar, jaktlag, syjuntor, folkslag eller yrkesgrupper. Religionen
>har
>> >även använts för att styra människor eller grupper. Alla religioner har
>> >regler och lagar, typ detta är gott men detta är ont.
>>
>> Ja när man tänker och pratar om Gud baserat på det man ser och vet.
>>
>> Men inte är det något fel på t.ex. de tio budorden. Felet är att folk
>> tolkar orden godtyckligt.
>>
>De tio budorden är det inget fel på! Håller med o att vissa tolkar den
>gotyckligt.
>T.ex. genom att döda i Guds namn!
>Ett av budorden är "Du skall icke dräpa" men ett annat är "Du skall icke ha
>några andra gudar jämte mig"
>Då är det väl en tolkningsfråga om man bryter mot budorden då man dräper
>i Guds namn?
Det avgörande är vad man grundar tolkningen på?
>> >Islamister anser att USA är djävulens hemvist. I och med att de
>islamistiska
>> >ledarna säger detta är det, för folket, sant och sagt av Gud. Inom alla
>> >religioner ska allt ont fördrivas och om man då, som islamist,
>"fördriver"
>> >USA, gör man gott. Ur andra människors syn, utanför islamistiska kretsar,
>är
>> >"fördrivarna" onda.
>> >
>> >Vad är då ont och gott?
>> >
>> >Är det inte gott att fördriva ont?
>> >
>> >USA, å andra sidan, våra "världspoliser", anser även de att dom
>"fördriver"
>> >ont genom att anfalla islamister och "rädda världen".
>> >
>> >Av detta framgår att jordens 5 miljarder människor inte har samma
>> >uppfattning om vad som är ont eller gott. Histrorien visar flertalet
>exempel
>> >på när vissa hyser agg mot andra och lyckas uppvigla tillräckligt många
>att
>> >tycka likadant. På så sätt skapas motsättningar grupper, folkslag eller
>> >länder emellan.
>> >
>> >Om det skulle vara ont att döda en annan människa, borde inte mördaren dö
>> >samtidigt som den han dödar?
>>
>> Blir det inte än värre ont då?
>>
>Följer man inte de tio budorden om den som bryter mot ett av dessa straffas?
Innebär inte 'bryta emot' att det upplevs besvärligt vilket har att
rättas till men då inte genom att göra det än besvärligare.
>> > Om en mor dödar en våldsman för att skydda sina
>> >barn, vem är det då som är ond?
>>
>> Klart att man värjer sig mot påhopp som är livsfarliga.
>>
>> En mor är ju inte precis tagen på sängen betr hur illa barn behandlas
>> runt om i världen. Borde hon inte befatta sig med vad som gäller för
>> att börja avveckla misshandeln inkl språklig misshandel?
>>
>Kan man tycka! Borde inte alla det?
Ja eftersom det är enda sättet att leva meningsfullt och inte illa men
det är upp till var och en att välja om man vill ha det bra eller
illa.
Klart att när för många väljer att leva illa så besvärar det alla utan
undantag inkl barnen.
>> >Att varje människa följer sin inre röst i alla lägen skulle vara ett sätt
>> >att kringgå grupp-, sekt- eller religionspåverkan. En ganska anarkistisk
>> >tanke, Men vi hade inte haft några sekter eftersom dessa styrs av en
>eller
>> >ett pars inre röst. Men hade vi då haft någon samvaro med andra
>likasinnade?
>>
>> Följde den inre rösten gjorde ju han som förgrep sig på
>> utrikesministern.
>>
>Vems inre röst?
Jag har inte hört det direkt från dråparen.
>> Appropå språkbruk - kan man någonsin separera "det inre" från "det
>> yttre"?
>>
>Möjligen att det inre är själens erfarenhet från tidigare och det yttre är
>erfarenhet från det nuvarande.
Upplever du inte även det tidigare nu?
>> Likaväl som det förekommer präster som inte tror på Gud fastän de
>> flesta inte säger det, så förekommer ateister fastän det inte säger
>> det utan säger att de tro på Gud så länge det lönar sig för att få
>> igenom det de vill göra. Hur smart kan man inte bli för att få sin
>> vilja igenom. Men smakar det så kostar det.
>>
>> Ska vi prata språkbrukets villkor, dvs hur Gud är beskaffad utan att
>> hamna i vilken bild som är den rätta?
>>
>> Nils F
>
>Som jag ser det är det väl det vi gör!?
>Problemet är vad som är ont och vad som är gott, inte om vilket språk
>vi har, danska, mandarin, svenska, jidisch eller engelska. Det är alltså
>uppfattningen som skiljer och det är det jag velat påtala i mitt resonemang.
>
>P.Blixt
Ja och då även uppfattningen om språkförmågan, dvs förmågan att prata
om vad man tänker eftersom det inte förhindras av att orden regionalt
ser ut och låter olika.
Varför har t.ex. ateisterna uppfattningen att det där med Gud är det
samma som med Tomten. Är det en spridd uppfattning att Gud är ett
föremål bland många inklusive påhittade föremål?
Är det inte att ha sk "tomtar på loftet"?
Nils F
|
|
| | From: | Nils Erik Forsberg | | Subject: | Re: Språkbruk? | | Date: | Sun, 19 Dec 2004 10:49:56 GMT |
|
|
| Se vidare artikeln om "vad har vi att rätta oss efter"
Nils F
|
|
|
